Samhälle & Politik

Jennifer vaknar av att någon sitter på golvet vid hennes säng.<br/><br/> Ett par timmar senare sitter hon på en polisstation - ett våldtäktsoffer, men fast besluten att sätta fast den man som bröt sig in i hennes lägenhet och vände hennes tillvaro uppochner. Vid vittneskonfrontationen bestämmer hon sig snabbt: nummer fem är det.<br/><br/> Ronald Cotton döms till livstid plus femtio år.<br/><br/> Elva år senare visar DNA-tester sanningen: han är oskyldig. Kan det finnas förlåtelse och försoning?<br/><br/> Sagt om boken: "... en engagerande berättelse om förlåtelse och om den osannolika vänskapen ..." - Pia Holmström, Bibliotekstjänst <br/><br/> "... mångbottnad och svår att lägga ifrån sig. Den pekar på ömma punkter i USAs rättssystem och är samtidigt en gripande berättelse om förlåtelse, skuld, hopp och försoning. En sann historia men med nästan lika mycket nerv som en fiktiv deckare." IKON1931 <br/><br/> "När jag väl hade börjat läsa kunde jag inte lägga boken ifrån mig. Det är en bok som man är tvungen att läsa, av så många anledningar." - Annika Östberg <br/><br/> 1,8 miljoner såg dem i Skavlan!

Svenskarna äter mest godis i världen. På bara 20 år har konsumtionen av karameller och choklad ökat med nära 50 procent. Under samma tid har medelsvenskens vikt ökat med i genomsnitt fem kilo. Hur blev det så? <br/><br/> En avgörande faktor är lanseringen av plockgodis i de svenska butikerna i mitten av 1980-talet. Butiksexponering, större godispåsar och extrem prispress blev centrala delar i en skickligt genomförd marknadsstrategi. Bakom denna strategi låg ett företag som under samma tid gick från att vara ett litet källarföretag till att dominera hela den svenska godismarknaden Karamellkungen. <br/><br/> Men trots upprepade rapporter om godisets skadliga innehåll består svenskarnas kärleksfulla förhållande till godis. I Godis åt folket beskriver författarna hur det kommer sig att godis numera är ett av de vanligaste inslagen i svenskarnas matkorgar.

År 2017 hände något historiskt i Kina: ledaren Xi Jinping skrevs in i grundlagen, något som inte hänt sedan Mao Zedong. Därmed kommer han att kunna styra landet i decennier och påverka hela västvärlden med sitt sätt att tänka och agera. <br/><br/>Men hur mycket vet vi egentligen om Kina och dess allsmäktige ledare? I den här boken guidar experten Kerry Brown oss genom dagens Kina och dess enorma ekonomi, upprustning och relation till västvärlden. Vi får också veta hur Xi planerar att lösa klimatkrisen, utrota landets fattigdom och göra Kina till världens mäktigaste land - kosta vad det kosta vill.

"Girighet är bra" påstod karaktären Gordon Gekko i filmen <i>Wall Street</i> från 1987. Faktum är att också många tänkare har vänt sig mot idén om girighet som en dödssynd. Idén att det tvärtom kan vara en samhällsnyttig kraft som gynnar det allmänna välståndet dyker upp i olika tappningar genom historien. Denna föreställning är intimt förknippad med tanken att acceptera människan som hon är och utnyttja hennes strävan efter egen vinning på olika sätt. Men stämmer det verkligen att människan drivs av girighet och egenintresse -- och är det gynnsamt för samhället att utgå från detta? <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat <i>Dödssynderna i vår tid</i>, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens tredje häfte skriver nationalekonomen Jesper Roine om synen på girighet och föreställningen om att den gynnar marknaden. <br/><br/>Jesper Roine är forskare på Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm och professor i nationalekonomi. Hans forskning handlar främst om inkomst och förmögenhetsfördelning men han har också publicerat artiklar i politisk ekonomi och ekonomisk utveckling kopplad till naturresurser. Han är en av grundarna till bloggen ekonomistas.se där han också skriver regelbundet.

Mångfalden byggde Sverige ingår i en serie essäer om det politiska språket.<Br><Br>Timbro förlags essäserie presenterar nya och gamla svar på eviga frågor om människan, samhället och politiken. Nya svenska originaltexter varvas med översättningar.<Br>

Det politiska landskapet polariseras i hög fart. På ena sidan ser vi hur det politiska och kulturella etablissemang som länge dominerat svensk offentlighet försöker försvara det gamla "vänsterliberala" projektet. På andra sidan står Sverigedemokraterna, starkare och allt mer självbelåtna för var dag som går, och lockar med sitt nationalistiska alternativ. I denna konflikt mellan enhet och mångfald, ordning och frihet ställs inte bara svenskar mot migranter, utan också stad mot land, ung mot gammal, varsomhelstare mot någonstansare, akademiker mot arbetare och kvinnor mot män. <br/><br/>I boken Gud: Återkomsten antyder Joel Halldorf en tredje politisk väg. Han tecknar en vision där politisk liberalism allierar sig med en mångfald av ideologiska, filosofiska och religiösa traditioner för att formulera en politik som strävar mot det gemensamma goda och uppmuntrar levande gemenskaper. <br/><br/>Det är här denna bok tar vid, som ett försök att besvara frågan: Hur kan en sådan politik formuleras? Hur ser en tredje politisk väg som förenar enhet och mångfald, och samtidigt gör något åt den utbredda ensamhet som kännetecknar vår tid egentligen ut? Bokens primära syfte är att komma med konkreta ekonomiskpolitiska och utbildningspolitiska förändringsförslag som skisserar en sådan väg framåt, en väg författaren valt att kalla relationell liberalism. <br/><br/>I boken drivs dessutom tesen att om en sådan väg ska vara möjlig så behöver den politiska liberalismen låta sig inspireras av den kristna traditionen. Vi är vana att höra att religion och politik måste skiljas åt, men författaren menar att politiken i denna mening i någon mån behöver kristnas. <br/><br/>John Kvarnero är utbildad jurist. Han har arbetat på tingsrätt och advokatbyrå samt under ett tiotal år drivit ett familjeföretag tillsammans med sin far. De senaste åren har han framförallt ägnat sig åt att läsa teologi och andra humanistiska ämnen. Han har tidigare publicerats i Aftonbladet, tidningen Dagen och tidskriften NOD. <br/><br/>"Jag är övertygad om att alla, oavsett var man kommer ifrån, kommer lära sig något, få nya perspektiv på gamla frågor och helt enkelt bli inspirerade. För det här är en bok utanför boxen, och som sådan visar den på det politiska tänkandets möjligheter. Och om det är något som behövs i politiken i dag så är det detta." Joel Halldorf i bokens förord

August Strindbergs lilla katekes för underklassen är Strindbergs mest kända politiska skrift. Med den ville författaren avslöja samhällets grundläggande lögner och, som han själv skrev, "väcka underklassens hat mot öfverklassen". Idag när samhällsklyftorna ökar och den offentliga lögnen breder ut sig allt mer klingar Strindbergs klarspråk om klassamhället och överhetens propaganda i flera avseenden överraskande modernt. Karneval förlag ger nu ut Strindbergs lilla katekes i pocket tillsammans med Liten katekes för de ännu vanmäktiga, som Göran Greider skrivit inspirerad av Strindbergs skrift. I korta slagkraftiga kapitel om samhället, partierna, kultur, ekonomi, kvinnan, religion och politisk filosofi blixtbelyser hans dagens Sverige. Stefan Bohman, chef för Strindbergsmuseet, har skrivit ett förord. August Strindberg, 1884: Vad är politik? Statskonst, eller överklassens konst att hålla underklassen under sig. Med politik menas även ett bedrägligt förfarande. Göran Greider, 2012: Varför är det så svårt att förändra samhället så att det blir bättre för majoriteten? För att minoriteten, det vill säga överklassen, vill ha det så.